Publicerad 26 augusti 2014
Reportage

Tystnaden bryts genom konsten

Som konstkonsulent vill Lena Wiklund att vi ska få upp ögonen för konsten som samhällsskildrare. I en aktuell utställning får ensamkommande flyktingbarn berätta sin historia om flykten till Sverige.

Två av dem gick till fots över bergen med snö upp till midjan och med risk för att bli beskjutna i gränsområdena. Den tredje låg fastklämd vid drivaxeln under en lastbil ändlösa mil på motorvägen. Utställningen Den långa resan gestaltar tre unga pojkars mödosamma flykt från Afghanistan och irakiska Kurdistan till Sverige genom foton, illustrationer och förklarande texter.

Utställningen är resultatet av ett tvåårigt projekt som konstkonsulenten Lena Wiklund på Östergötlands museum jobbat med. Hon visar en av pojkarnas resväg på en karta och konstaterar att de här barnen sällan får berätta sin historia.
– Vi ville ge de ensamkommande barnen ett ansikte, visa vilka personerna bakom begreppet är. De har inga kontakter, behärskar kanske inte språket än – de har helt enkelt inte någon röst i samhället. Vi är skyldiga att ge dem det både som medmänniskor och som museum.

Redan här snuddar hon vid det som är en av de starkaste drivkrafterna för henne i arbetet som konstkonsulent. Nämligen att få visa vilken roll konst och kultur kan ha när det gäller att spegla samhället eller sätta samhällsproblem under lupp.
– Vi inte bara får – vi måste ta i de svåra frågorna som präglar vår samtid och spegla livsvillkoren för alla som lever här. Jag tror att museer kommer jobba mer med sociala frågor i framtiden, det är en viktig uppgift för oss kulturarbetare.

Lena Wiklund är en av de cirka 17 konstkonsulenter som finns i Sverige och i Östergötlands län är hon ensam i den rollen. Som konstkonsulent tar hon ofta initiativ till olika projekt och samarbetar då med alltifrån kommuner och organisationer till enskilda konstnärer.

Att utveckla konsten i länet och att få andra att förstå betydelsen av ett rikt konst- och kulturliv är en viktig del av jobbet. Hur gör man då det? Som utbildad folkhögskolelärare är Lena Wiklund intresserad av pedagogik och har jobbat mycket för att få dem som inte redan är frälsta att intressera sig för det som ibland betraktas som finkultur.  
– Konst är så mycket mer än gamla tavlor. Framför allt mår alla bra av att skapa själva och låta hjärnan jobba genom händerna. Jag vill få människor att skrota prestationsångesten som de går och släpar på sedan skoltiden för att i stället släppa loss kreativiteten, säger hon medan hon visar mig runt i ett stort rum på museet där pennor i alla möjliga färger trängs med penslar, målarpytsar, lerklumpar och pappersark.

Och längst väggarna står och hänger färdiga konstverk på rad. Här anordnar hon så kallade öppna bildverkstäder för allmänheten. Ibland är det barn som axlar rollen som minikonstnärer i verkstaden, ibland en grupp vuxna som behöver boosta sin kreativitet. Det sker alltid under ledning av en inbjuden konstnär som kan stilla deltagarnas nyfikenhet både vad gäller de tekniska bitarna och den aktuella konstformens historia.   
– Att möta en konstnär är alltid bra. Det ska inte vara så upphaussat och allvarsamt utan bara ett möte på några timmar där man jobbar ihop på lika villkor. Jag tror att man får större förståelse för både konst och konstnärernas arbete då.

Genom att låta människor möta en yrkesverksam konstnär och testa olika tekniker hoppas hon framför allt avdramatisera konsten och göra den tillgänglig för fler, men det innebär också välbehövliga arbetstillfällen för länets konstnärer. Och Lena Wiklund som själv varit yrkesverksam konstnär vet hur tuffa villkoren kan vara i den branschen.
– Det finns en föreställning om att konst och kultur ska vara någon slags grädde på moset och att konstnärliga uttryck inte behöver kosta något eftersom utövarna gör det för att de tycker det är kul. Det synsättet måste vi ändra på.

Lena Wiklund jobbade med de här frågorna även innan hon fick tjänsten som konstkonsulent 2004. Som konstnär engagerade hon sig konstnärsfackligt redan i början av 1980-talet, bland annat genom Konstnärernas riksorganisation (KRO). De erfarenheterna har hon haft nytta av som konstkonsulent, men att få kommuner att inkludera kreativa människor för annat än att smycka stadens torg är fortfarande svårt.
– Konst och kultur är lika viktigt som vad som helst i samhället. Konstnärer vågar ofta gå före och gestalta det som vi alla lever i men som kan vara svårt att sätta ord på. Friheten att uttrycka sig och ta ställning är ett viktigt mått på demokratin och ett samhälles utveckling tycker jag.

Den pågående utställningen Den långa resan är ett typexempel på det menar hon och ämnet som den berör har lockat nya målgrupper till museet – både unga och nya svenskar. Grupper som kanske inte hittat hit annars. Det två­åriga projektet resulterade nämligen inte bara i utställningen utan också i en mötesplats på museet där unga nyanlända kan träffa svenska ungdomar.

– En av killarna berättade att det var första gången som han pratat med en svensk ungdom trots att han varit i Sverige i över ett år och talar flytande svenska. Man tror ju knappt att det är sant, men så är det. Ungdomarna lever i olika världar. Klart det känns kul när man varit med och gjort sådana möten möjliga, säger Lena Wiklund.

Fakta Lena Wiklund

Ålder: 58 år.
Lön: 30 600 kronor i månaden.
Gör: Konstkonsulent.
Arbetsplats: Östergötlands museum.
Utbildning: Konstnär och folkhögskollärare.  
Bor: Parhus i Mjärdevi.
Familj: Sambon Rolf och sonen Hannes 22 år.
Intressen: Konst i alla dess former och den egna ateljén där hon bland annat har en grafisk tryckpress. Gillar att odla örter och allt annat som växer så det blir mycket trädgårdsarbete.

En halvtimmes it-strul om dagen

Mer än var tredje Visionsmedlem tycker att de fått för lite IT-utbildning för att kunna jobba effektivt. I snitt förloras nästan en halvtimme av arbetsdagen på grund av krångel med IT. 22 september 2014

Tack och hej tidningenvision.se

Nu på fredag stängs tidningenvision.se. Alla besökare kommer från och med då att dirigeras om till vision.se där det kommer att finnas nyheter, lönestatistik och annat som rör ditt arbetsliv även i fortsättningen. 24 september 2014 10 kommentarer

”I Sverige har vi en illusion om att den offentliga sektorn tar hand om alla, men jag tror att vi måste samverka för att nå förändring”, säger Johannes Jörgensen. Foto: Jonatan Jacobson

Här kan alla vara med och påverka

När han på grund av giftermål tvingades sluta som katolsk präst tog hans sociala engagemang nya former. De senaste åren har Johannes Jörgensen arbetat i Svenska kyrkans regi med långtidsarbetslösa och socialt utsatta i blickfånget. 16 september 2014

Avskedad kyrkoherde vann i AD

En församling i Halland avskedade kyrkoherden med skälet att han ägnade en stor del av sin arbetstid år privata affärer och misskötte sitt jobb. Nu har Arbetsdomstolen beslutat att kyrkoherden ska få jobbet tillbaka och 175 000 kronor i skadestånd. 24 september 2014

MITT YRKE