Publicerad 11 februari 2014
Reportage

Genustänk lockar tjejer till gården

Killarna dominerade på Funkabo fritidsgård i Kalmar. Lokalen byggdes om och personalen utbildades i jämställdhet. Fritidsledaren Pernilla Schavon har varit med och format en genussmart fritidsgård. Nu kommer tjejerna.

Besökare uppmanas att ta av sig skorna. Skoförbud infördes när Funkabo fritidsgård invigdes efter renovering för drygt ett år sedan. Att gå i strumplästen handlar om mer än rena golv.

– Mycket identitet sitter i skorna. Det är svårare att vara kaxig när man blir avklädd, säger Pernilla Schavon som är fritidsledare.  

I dag har hon ansvar för kaféet som finns mitt i fritidsgårdens sällskapsrum.  
– Det här är vårt hjärta och vi ser i stort sett hela fritidsgården härifrån. Tidigare fanns det många mörka ställen där det var lätt att gömma sig och bidrog till att ungdomarna kunde känna sig otrygga.

Den här eftermiddagen är de flesta besökarna tjejer. Generellt sett har fler flickor än tidigare besökt fritidsgården det senaste året. Annat var det förut. Då var besökarna 80 procent killar och ett gäng dominerade.

– Det var goa ungdomar men deras beteende var inte okej. Det var ingen bra stämning. När vi skulle stänga kunde det ta en kvart innan de gick ut och skojbråk inne på fritidsgården kunde urarta utanför.

När Kalmar kommun ville satsa på att locka fler tjejer till fritidsgårdarna blev Funkabo fritidsgård pilotprojekt.
Idéer från ungdomar, konstnärer, arkitekter och fritidsledare låg till grund för utformningen av den genussmarta fritidsgården.

Genom att kartlägga hur besökarna rör sig på gården föddes idéer om hur den kunde inredas för att välkomna både tjejer och killar.

Fritidsgården gjordes om till en ljus och öppen plats där personalen lättare kan ha översikt. Fönster på dörrar och väggar ger mer inblick och besökaren kan känna sig trygg och sedd.

I mitten av lokalen finns ett stort sällskapsrum med kafé, sittplatser i större och mindre grupper.
– Att ha en mer öppen planering bjuder in till naturliga möten, säger Pernilla Schavon.

Entrén flyttades och målades röd för att vara välkomnande. I övrigt är det främst vita eller gråa väggar. Tanken är att lyfta fram individen som annars kan ”försvinna” i färgerna.

Biljardrummet blev filmrum och köket byggdes ut.
– Tidigare var det mest killar som hängde vid biljardbordet. Vi har inte hört att någon saknar biljard. Det verkar inte finnas någon efterfrågan. Det har blivit en succé med större kök. Matlagning och bakning tilltalar båda könen och köket används lika mycket av killar och tjejer.

Könsstereotypa aktiviteter byttes mot aktiviteter där pojkar och flickor kan mötas.

En av tjejerna som brukar vara nästan varje dag på fritidsgården är Nadja Kalm, 13 år. Hon tycker att det känns som att gården riktar sig till båda könen.
– Alla umgås här, både tjejer och killar, säger Nadja Kalm.

Hennes vän Cornelia Ahlqvist, 13 år, tycker det är mysigt att vara på gården för där finns många att umgås med. Hon håller med om att killar och tjejer gör saker tillsammans.
– Det är inte bara killar som spelar Fifa utan tjejer också, säger Cornelia Ahlqvist.

Under tiden som fritidsgården var stängd för renovering utbildades personalen i jämställdhetsfrågor och bemötande.

– Även om viljan fanns behövdes det att någon utifrån sa att nu ska vi ta tag i det här. Har man också tid avsatt för att prata om frågan kan det resultera i något positivt, säger Pernilla Schavon.

Bemötande genomsyrar hela arbetet – från hur de utformar marknadsföring och vilka aktiviteter de arrangerar, till hur de möter ungdomarna som kommer till gården.

Förhållningssättet är att sätta individen i fokus, inte könet.
– Vi försöker lära oss namnen på ungdomarna och se individen. Tidigare kanske jag sa ”Tjena killar” eller ”Hej på er tjejer”. Nu försöker jag tilltala dem med namn även om det är svårt att lära sig allas namn.

Pernilla Schavon säger att gemenskapen är större och klimatet mer tolerant. När fritidsledarna drar igång pingisturnering vill de flesta vara med.
– Så var det inte tidigare. Då fanns en rädsla i att göra fel. Nu är det helt okej att vara med även om man inte är bäst.

Numera är det nolltolerans mot skojbråk. Personalen är tydlig med att förklara för ungdomarna varför.
– De som skojbråkar kanske förstår att det är på skoj medan andra kanske upplever det som bråkigt och stökigt här och därför känner sig ovälkomna.

Pernilla Schavon har arbetat på fritidsgårdar i tio år. Hon kom till Funkabo för fyra år sedan.
– Jag trivs jättebra. Dels är det roligt att jobba med människor och ungdomar som är så goa, dels är det kul att gå till jobbet för det känns som mitt vardagsrum fast med väldigt många barn.

Arbetsplatsen har blivit bättre efter förändringen av lokalen och arbetssättet.
– Stämningen här var inte bra och alla ville ha en förändring. Om det berodde på oss eller ungdomarna är svårt att säga. Jag tror att många olika saker har spelat roll för hur det är i dag.

Pernilla Schavon tycker att personalen har svetsats samman under senaste årens utveckling och jämställdhetsarbete.
–Vi får tänka till hela tiden och påminna varandra om att fritidsgården ska tilltala båda könen. Det är en framgång i att vi alla i personalen är med.

– Jämställdhetsarbetet pågår hela tiden. Det händer att jag säger något som inte är så jämställt men då kan en kollega påpeka det och det är inga problem. Vi känner varandra väl och har ett bra arbetsklimat, säger hon.

Fakta Pernilla Schavon

Titel: Fritidsledare.
Utbildning: Fritidsledarlinjen vid Mullsjö folkhögskola.
Lön: 23 000 kr/mån.  
Ålder: 46 år.
Familj: Särbo och två söner som är 14 och 12 år.
Bor: Kalmar.
Fritidsintressen: Innebandy.

Fakta Kalmarmodellen

• ”Kalmarmodellen” handlar om att jämställdhet ska genomsyra både fritidsgårdens fysiska miljö, bemötande och arbetssätt.
• I en jämställdhetssatsning blev Funkabo fritidsgård pilotprojekt och byggdes om utifrån ett genustänk. Personalen utbildades i jämställdhetsfrågor. Den genussmarta fritidsgården invigdes i november 2012.
• Målet är även att den genussmarta verksamheten ska vara genomförd på samtliga sju fritidsgårdar i Kalmar kommun under 2016.

En halvtimmes it-strul om dagen

Mer än var tredje Visionsmedlem tycker att de fått för lite IT-utbildning för att kunna jobba effektivt. I snitt förloras nästan en halvtimme av arbetsdagen på grund av krångel med IT. 22 september 2014

Tack och hej tidningenvision.se

Nu på fredag stängs tidningenvision.se. Alla besökare kommer från och med då att dirigeras om till vision.se där det kommer att finnas nyheter, lönestatistik och annat som rör ditt arbetsliv även i fortsättningen. 24 september 2014 10 kommentarer

”I Sverige har vi en illusion om att den offentliga sektorn tar hand om alla, men jag tror att vi måste samverka för att nå förändring”, säger Johannes Jörgensen. Foto: Jonatan Jacobson

Här kan alla vara med och påverka

När han på grund av giftermål tvingades sluta som katolsk präst tog hans sociala engagemang nya former. De senaste åren har Johannes Jörgensen arbetat i Svenska kyrkans regi med långtidsarbetslösa och socialt utsatta i blickfånget. 16 september 2014

Avskedad kyrkoherde vann i AD

En församling i Halland avskedade kyrkoherden med skälet att han ägnade en stor del av sin arbetstid år privata affärer och misskötte sitt jobb. Nu har Arbetsdomstolen beslutat att kyrkoherden ska få jobbet tillbaka och 175 000 kronor i skadestånd. 24 september 2014

MITT YRKE