Publicerad 12 februari 2014 Uppdaterad 12 februari 2014

Susan Nordberg är en av dem som är kritiska mot tolkproven. Vid sidan av tolkuppdragen arbetar hon som frisör. Foto: Rickard Kilström

Slumpen avgör tolkprov

Att bli godkänd i Kammarkollegiets tolkprov är som att spela på roulette. Slumpen avgör om personen godkänns och får sin behörighet. Två likalydande svar kan ena gången ge full pott, nästa gång noll.

Att överklaga ett underkänt prov går inte. Kammarkollegiet är enväldig domare.

– Det är ett både godtyckligt och rättsosäkert system som måste få ett slut, säger Chris Kosanovic, ordförande i Vision Rikstolk.

Susan Nordberg, 50, genomförde, tillsammans med 52 aspiranter, tolkprovet för drygt ett år sedan. Ingen blev godkänd.

– Jag är så förbannad, Kammar­kollegiet utnyttjar sin makt och många som vill bli tolkar orkar inte slåss mot myndigheten, säger hon.

Susan Nordberg som är bördig från Syrien har bott i Sverige i 35 år. Hon har i många år varit en flitigt anlitad tolk.

För att få fler uppdrag och bättre betalt valde hon att göra Kammarkollegiets tolkprov. Besvikelsen var stor när beskedet kom att hon underkänts. Allt som fattades var några futtiga poäng.

– Jag visste att jag hade svarat rätt, vilket också verifierades av oberoende språkexperter som jag kontaktade, säger Susan Nordberg som efter mycket tjat fick sitt prov omprövat – av samma person som tidigare underkänt henne.

Han gav henne några poäng till men det räckte inte.

För att verkligen bevisa hur godtycket slår blint begärde hon in 30 rättade terminologiprov och jämförde svaren med sina egna. 

Hon visar pappret med resultaten. Flera av personerna har fått tre poäng medan Susan Nordberg fått noll, trots identiska svar.

– Jag har sett flera skräck­exempel i samma anda, säger Chris Kosanovic som formulerat ett skarpt brev till Kammarkollegiet där han bland annat skriver: ”Känner man att problemet är övermäktigt så får man ansöka hos regeringen om att entledigas från den uppgiften och överlåta auktorisation av tolkar till en kreativare aktör.”   

Ann-Katrin Törnqvist är avdelningschef vid Kammarkollegiets rätts­avdelning.

Susan Nordberg har begärt ut prov som bevisar att bedömningarna i många fall sker godtyckligt. Hur kommenterar du det?

– Vi uppfattar inte att det är något jättestort generellt problem. Men vi tar till oss den kritik och förslag vi får och strävar efter att proven ska bli ännu bättre. Vi genomför också ett projekt som bland annat går ut på att ytterligare kvalitetssäkra proven och öka rättssäkerheten.

Är det inte rimligt att kunna överklaga ett beslut?

– Det kan man ju tycka, men så ser systemet ut. Det händer att personer begär omprövning och då tar vi ställning från fall till fall.

Men då är det väl en ny oberoende bedömare som går igenom provet på nytt?

– Nej, det är samma bedömare.

Det är alltså samma person som underkänt provet som nu ska gå igenom provet igen och ifrågasätta sina egna bedömningar?

–Ja, så är det.

Fakta Så ser tolkprovet ut

Tolkprovet består av ett skriftligt och ett muntligt test

Det skriftliga provet består av tre delar: ett realiaprov, ett språkfärdighetsprov på svenska och ett terminologiprov på tolkspråket.

Realiaprovet rör:

  • Sjukvård
  • Arbetsmarknad
  • Socialförsäkring
  • Vardagsjuridik
  • Migration
  • Allmän samhällskunskap
  • Tolketik

Terminologiproven utgår från samma ämnesområden och består av:

  • 40 ord och uttryck som ska översättas från svenska till tolkspråket
  • 60 fristående fackuttryck som ska översättas från svenska till tolkspråket
  • 100 fristående ord och fackuttryck som ska översättas från tolkspråket till svenska

I det muntliga provet ingår ett rollspel exempelvis utifrån en sjukvårdssituation eller en arbetsmarknadssituation.

Den som klarar testen får genomgå en redbarhetsprövning.

Källa: Kammarkollegiet

En halvtimmes it-strul om dagen

Mer än var tredje Visionsmedlem tycker att de fått för lite IT-utbildning för att kunna jobba effektivt. I snitt förloras nästan en halvtimme av arbetsdagen på grund av krångel med IT. 22 september 2014

Tack och hej tidningenvision.se

Nu på fredag stängs tidningenvision.se. Alla besökare kommer från och med då att dirigeras om till vision.se där det kommer att finnas nyheter, lönestatistik och annat som rör ditt arbetsliv även i fortsättningen. 24 september 2014 10 kommentarer

”I Sverige har vi en illusion om att den offentliga sektorn tar hand om alla, men jag tror att vi måste samverka för att nå förändring”, säger Johannes Jörgensen. Foto: Jonatan Jacobson

Här kan alla vara med och påverka

När han på grund av giftermål tvingades sluta som katolsk präst tog hans sociala engagemang nya former. De senaste åren har Johannes Jörgensen arbetat i Svenska kyrkans regi med långtidsarbetslösa och socialt utsatta i blickfånget. 16 september 2014

Avskedad kyrkoherde vann i AD

En församling i Halland avskedade kyrkoherden med skälet att han ägnade en stor del av sin arbetstid år privata affärer och misskötte sitt jobb. Nu har Arbetsdomstolen beslutat att kyrkoherden ska få jobbet tillbaka och 175 000 kronor i skadestånd. 24 september 2014

MITT YRKE