Publicerad 10 september 2014 Uppdaterad 17 september 2014

Löneklyftorna växer i landstingen

Gapet ökar mellan vårdens hög- och låginkomsttagare. Under 2000-talet har distriktsläkarnas löneökning i kronor varit tre gånger så stor som de medicinska sekreterarnas.

De medicinska sekreterarnas löner har tassat försiktigt uppåt medan distriktsläkarna lönemässigt har tagit rejäla kliv. Så kan man sammanfatta löneutvecklingen för de två grupperna mellan år 2000 och 2013.

De medicinska sekreterarna tjänar nu 8 000 kronor mer i månaden jämfört med vid millennieskiftet (ökning med 53% från 15 000 till 23 000 kronor), samtidigt som distriktsläkarna har fått en lönehöjning på i snitt 26 000 kronor i månaden (ökning med 60% från 43 000 till 69 000 kronor).

En närmare titt på löneutvecklingen mellan 2009 och 2013 för distriktsläkare, medicinska sekreterare och allmänsjuksköterskor visar att löne­klyftorna ökar mest i Halland, Västmanland, Sörmland och Norrbotten. Minst växer gapet i Västra Götaland, Jämtland och Uppsala, för där har distriktsläkarna inte haft lika god löneutveckling.

– Vi är en bortglömd yrkeskategori som inte prioriteras av arbetsgivaren. Lönen är extremt låg utifrån det jobb som görs. Det är fruktansvärt tråkigt att vårt arbete värdesätts så dåligt, säger Susanné Martinsson, som är medicinsk sekreterare på Kalix sjukhus och tjänar 21 800 kronor i månaden efter 27 år i jobbet.

I Halland har distriktsläkarnas medellön stigit med 17 procent mellan 2009 och 2013 och är nu uppe i 73 300 kronor. Samtidigt har de medicinska
sekreterarnas årslön ökat med 9 procent och allmänsjuksköterskornas med 6 procent.

Scenariot är ungefär detsamma i Västmanland, som betalar landets högsta distriktsläkarlöner, samtidigt som de medicinska sekreterarna och sjuksköterskorna har landets lägsta snittlöner. Där har distriktsläkarna under perioden fått 16 procent i lönelyft och tjänar nu i snitt drygt 77 000 kronor i månaden. De västmanländska medicinska sekreterarnas och allmänsjuksköterskornas löner har bara ökat med cirka 9 procent.

Främsta förklaringen till att distriktsläkarlönerna stigit kraftigt på senare år är, enligt Läkarförbundet, att det är ett bristyrke.

Visions ombudsman Kjell Svahn menar att det är orealistiskt att tro att facket skulle få arbetsgivaren att gå med på att höja lönenivån för alla medicinska sekreterare på ett bräde.

– Landstingen har inte de pengarna. I stället arbetar Vision mer långsiktigt för att öka möjligheten till löneutveckling under en yrkeskarriär.

I dag skiljer sig lönen väldigt lite mellan de medicinska sekreterare som tjänar minst och mest.

– Medicinska sekreterare hanteras inte som individer. I dag har man inte betalt för att vara arbetsplatsens stjärna, man får nöja sig med äran. Det vill vi ändra på. Nu måste vi ringa in vilka arbetsuppgifter som bör ge högre lön. Det har vi ännu inte lyckats med, men vi jobbar vidare, säger Kjell Svahn.

Han tror också på att de medicinska sekreterarna skulle vinna på att visa mer upprördhet.

– Inför löneöversynen borde de lokala arbetsgivarnas ledande tjänstemän bjudas till stormöten där de får redogöra för sin syn på löneläget. De skulle bli skakiga av att träffa 100 upprörda medicinska sekreterare. Vi måste försöka dra nytta av den frustration som finns och göra den kännbar för arbetsgivarna.

 

Lönestatistik för respektive landsting - se grafik längst upp till höger

Kommentar till landstingsstatistiken: Observera att Dalarnas landsting har ett 2-årigt avtal vilket innebär att 2013 och 2014 års lönenivå är densamma. Skånes allmänsjuksköterskors löneutveckling redovisas inte eftersom gruppen kodats om och kraftigt förändrats över tid.

 

 

Fakta Gapet blir allt större

Distriktsläkarna har fått mer än tre gånger så stor löneökning i kronor som de medicinska sekreterarna mellan år 2000 och 2013. Distriktsläkarnas årslön har i snitt ökat med drygt 300 000 kronor (från 516 000 kronor till 826 000 kronor) medan medicinska sekreterarnas årslön bara har stigit med knappt 100 000 kronor (från 182 000 kronor till 278 000 kronor).

Fakta Så gjordes undersökningen

För jämförelsen av de medicinska sekreterarnas och distriktsläkarnas kollektiva löneutveckling 2000–2013 användes partsgemensam statistik. Distriktsläkare valdes som jämförelsegrupp eftersom de är specialister i allmänmedicin och den läkare som patienten oftast möter.

Löneutvecklingen inom enskilda landsting och regioner 2009–2013 baseras på statistik (medellön) som respektive landsting har levererat. Landstingsjämförelsen omfattar yrkeskategorierna allmänsjuksköterskor, distriktsläkare och vårdadministratör (medicinska sekreterare).

Fotnot: Noteras bör att statistiken kodades om 2008–2009, vilket ledde till att yrkesgrupper delades och slogs ihop – det kan ha påverkat lönestatistiken något.

En halvtimmes it-strul om dagen

Mer än var tredje Visionsmedlem tycker att de fått för lite IT-utbildning för att kunna jobba effektivt. I snitt förloras nästan en halvtimme av arbetsdagen på grund av krångel med IT. 22 september 2014

Tack och hej tidningenvision.se

Nu på fredag stängs tidningenvision.se. Alla besökare kommer från och med då att dirigeras om till vision.se där det kommer att finnas nyheter, lönestatistik och annat som rör ditt arbetsliv även i fortsättningen. 24 september 2014 10 kommentarer

”I Sverige har vi en illusion om att den offentliga sektorn tar hand om alla, men jag tror att vi måste samverka för att nå förändring”, säger Johannes Jörgensen. Foto: Jonatan Jacobson

Här kan alla vara med och påverka

När han på grund av giftermål tvingades sluta som katolsk präst tog hans sociala engagemang nya former. De senaste åren har Johannes Jörgensen arbetat i Svenska kyrkans regi med långtidsarbetslösa och socialt utsatta i blickfånget. 16 september 2014

Avskedad kyrkoherde vann i AD

En församling i Halland avskedade kyrkoherden med skälet att han ägnade en stor del av sin arbetstid år privata affärer och misskötte sitt jobb. Nu har Arbetsdomstolen beslutat att kyrkoherden ska få jobbet tillbaka och 175 000 kronor i skadestånd. 24 september 2014

MITT YRKE