Publicerad 29 januari 2008 Uppdaterad 29 januari 2008

De är fuskarna på spåren

Svartjobb, misstänkt samboskap och felaktiga inkomstuppgifter. De särskilda utredarna Ann-Catrine Forsberg och Lena Malmberg i Karlstads kommun är på jakt efter socialbidragsfusk i en satsning som har väckt intresse runt om i landet.

X är arbetslös och hävdar i sin ansökan om socialbidrag att han är inneboende hos Y. Men ett anonymt tips föder en misstanke om att allt inte står rätt till.


En registerkoll visar att X är folkbokförd på samma adress som Y, och att Y dessutom får bostadsbidrag som ensamstående. Mycket tyder på att X och Y i själva verket är sammanboende.


I det här läget har Ann-Catrine Forsberg och Lena Malmberg samlat på sig tillräckligt med material för ett hembesök.


–Folk reagerar väldigt olika. En del blir arga och visst har det hänt att folk blir aggressiva. Andra verkar närmast lättade över att deras bedrägeri har blivit upptäckt.


–Det viktiga är att vi är tydliga med vårt ärende. Vi är inte ute efter att få människor att erkänna att de har fuskat. Vi visar vilket material vi har samlat på oss och berättar att vi kommer att anmäla saken till polisen, säger Ann-Catrine Forsberg.


2006 blev Karlstad första kommun i Sverige med en särskild satsning för att komma åt misstänkta bidragsbedrägerier. Två anställda skulle på heltid ägna sig åt att hitta och sätta stopp för socialbidragsfusk.


Bakgrunden var de uppgifter som Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT) har tagit fram. Beräkningar visar att cirka 1,4 miljarder kronor i socialbidrag betalas ut felaktigt varje år.


Ungefär hälften anses bero på medvetet fusk. Vanligtvis är kontroller av misstänkt socialbidragsfusk någonting som socialsekreterarna och ekonomihandläggarna sköter parallellt med annat arbete.


I Karlstad bestämde man att de två särskilda utredarna skulle ta över kontrolluppgiften helt och hållet. Ann-Catrin Forsberg och Lena Malmberg ser många fördelar med modellen:


–Jag tror att det blir effektivare. Har man en stor arbetsbörda är nog inte kontrollerna det man prioriterar allra högst.


–Dessutom är risken att man hamnar på två stolar. Att först hjälpa en klient i en svår situation och därefter tvingas utreda om samma person har fuskat med socialbidraget är nog inte så lätt, säger Lena Malmberg.


Men Karlstadsmodellen är inte okontroversiell. Att tjänstemän på socialförvaltningen ”jagar” bidragsfuskare stämmer inte in med den gängse bilden av hur socialt arbete ska bedrivas.


Anonyma uppgiftslämnare som tipsar om grannar som inte har varit helt sanningsenliga när de söker bidrag kan föra tankarna till ett känslokallt angiverisamhälle. Men de två utredarna håller inte med om den beskrivningen.


–Jag ser det inte som att vi sätter dit folk. I grund och botten handlar det om att värna ett välfärdssystem som måste fungera för folk som verkligen behöver och har rätt till bidrag, säger Ann-Catrin Forsberg.


Hittills har det kommit in drygt 70 anmälningar om misstänkt fusk, de flesta från kolleger på förvaltningen men också från anonyma uppgiftslämnare. De vanligaste ärendena handlar om misstänkt samboskap, misstänkt svartarbete och att den som söker socialbidrag har tillgångar som han eller hon skulle kunna sälja.


Ann-Catrine Forsberg och Lena Malmsten tar hjälp av folkbokföringen, bilregistret, kollar med skatteverket, försäkringskassan, CSN, A-kassan och andra myndigheter för att se om det finns något som stärker misstanken.


Drygt 30 fall har lett till polisanmälan, av dessa har 18 klienter/familjer blivit självförsörjande och får inte längre socialbidrag. På frågan om deras verksamhet drar in mer pengar än vad den kostar svarar de två utredarna obetingat ja:


–Nästan en miljon kronor har betalts ut efter fusk, som nu ska krävas tillbaka. Men den stora vinsten ligger i de pengar som inte betalas ut. Att folk vet att det görs kontroller är den viktigaste förebyggande insatsen, säger Ann-Catrin Forsberg.


Rutinmässigt görs till exempel hembesök vid ansökan om inneboendehyra. En checklista har också tagits fram som alla klienter som söker socialbidrag ska skriva under. Ingen ska kunna säga att de inte visste, eller förstod, vilka regler som gäller.


Ett nära samarbete med polisen, åklagarmyndigheten och försäkringskassan har också utvecklats. De träffas regelbundet och diskuterar bland annat hur den som vill fuska kan tänkas gå tillväga.


–En person som lurar till exempel försäkringskassan försöker antagligen lura socialtjänsten också. Tillsammans försöker vi hitta sätt att täppa till kryphålen för att försvåra för den som vill fuska, säger Lena Malmberg.


I augusti förra året tillkom bidragsbrottslagen, numera har den myndighet som får vetskap om bidragsfusk skyldighet att anmäla. Det har gjort att intresset för Karlstadsmodellen har ökat. Flera kommuner har varit på studiebesök och Helsingborg och Jönköping har nyligen anammat en liknande modell.


–Jag tror att fler, särskilt de större kommunerna, kommer att följa efter. De mindre kommunerna kommer antagligen att hitta någon form av samverkan för att minska bidragsfusket, säger Ann-Catrin Forsberg.

En halvtimmes it-strul om dagen

Mer än var tredje Visionsmedlem tycker att de fått för lite IT-utbildning för att kunna jobba effektivt. I snitt förloras nästan en halvtimme av arbetsdagen på grund av krångel med IT. 22 september 2014

Tack och hej tidningenvision.se

Nu på fredag stängs tidningenvision.se. Alla besökare kommer från och med då att dirigeras om till vision.se där det kommer att finnas nyheter, lönestatistik och annat som rör ditt arbetsliv även i fortsättningen. 24 september 2014 10 kommentarer

”I Sverige har vi en illusion om att den offentliga sektorn tar hand om alla, men jag tror att vi måste samverka för att nå förändring”, säger Johannes Jörgensen. Foto: Jonatan Jacobson

Här kan alla vara med och påverka

När han på grund av giftermål tvingades sluta som katolsk präst tog hans sociala engagemang nya former. De senaste åren har Johannes Jörgensen arbetat i Svenska kyrkans regi med långtidsarbetslösa och socialt utsatta i blickfånget. 16 september 2014

Avskedad kyrkoherde vann i AD

En församling i Halland avskedade kyrkoherden med skälet att han ägnade en stor del av sin arbetstid år privata affärer och misskötte sitt jobb. Nu har Arbetsdomstolen beslutat att kyrkoherden ska få jobbet tillbaka och 175 000 kronor i skadestånd. 24 september 2014

MITT YRKE